"Rufus' Hemfärd" Expiditionsrapport från Sista Solen 16/2 | AD&D 1e BTB

 Dag 36 i denna mytomspunna värld och vi beger oss tidigt iväg för att claima våra grottor som förhoppningsvis ska ha någon form av malm i sig som vi kan utvinna och tjäna stålar för. Vi vill inte behöva krypa i dungeons hela vårat liv liksom. 

Vi beger oss i vilket fall norr från Primavi tills vi kommer fram till Garons fantastiska slott efter de så svänger vi västerut mot bergen. Mitt på dagen så kommer vi upp på toppen och anländer i Hoppar backen. En liten by på kanske 200 pers. Enligt vår karta så ska en av våra grottor ligga lite norr om denna by. Vi frågade runt efter stans jägare eftersom han bör ha lite bättre koll på vildmarken i området och kanske känner till grottan. Vi träffar jägaren Helgan som jätte gärna visar oss vägen så vi drar direkt. Men dessvärre så behövde vi sova i bergen under natten. Men vi klarade galant och de var en helt händelselös kväll.

Nästa dag anländer vi till våran grotta. Vi går snabbt in o kollar läget och där finns spår av koppar i väggarna. Dessa grottor är redan ur grävda… Dock så kan det kanske finnas lite om man fortsätter gräva hmmm… Vi drar iallafall tillbaka till Hoppar backen och tar farväl till Helgan och våran väldigt karismatiske handelsman eller ja… handelskvinna ger honom en liten extra slant som tack för hjälpen. Vi rider tillbaka till Primavi & rider därefter söderut mot nästa grotta. På vägen dit så rider vi förbi en stor ravin och i den ravinen så såg vi en stor borg. Mot kvällen anländer vi i Primark, en by på kanske 10000 invånare och vi övernattar där.

Nästa dag rider vi vidare igenom en by på ca 2000 pers som ligger mellan 2 berg. Ulrik känner igen denna byn, de är hans hem by Staklösa fast samtidigt inte. Vi kommer ju inte från denna världen men vi ger de ett försök och Ulrik rider fram och presenterar sig själv i vi blir genast insläppta och vakterna blåser i en trumpet vilket lockar folkets uppmärksamhet. Vi rör oss sakta mot borgen i mitten av staden medans vi blir iakttagna av folkmassan som samlats och viskar bland sig.

Ulrik drar in till borgen med sin ståtliga hingst Rufus för att träffa sin far och förhoppningsvis få lite svar på vad det är som pågår. Medans han gör de så går jag och handlar lite semlor i och med att de är Rufus favoritgodis. De går ganska snabbt att handla, de är tydligen byns specialitet här. För att fördriva tiden ytterligare så aktiverar jag min gåva jag fått av min gud Ra som gör att jag kan prata med djur. Jag börjar prata med Ulriks andra häst Pärlan som stanna kvar här ute och jag försöker se om jag kan få henne att tycka om semlor lika mycket som Rufus. Måste få hennes blod mört och fint liksom! Efter kanske 10 minuter så springer Ulrik ut med en arg pappa efter sig. Tydligen så har han smitit från något krig eller något. Jag var inte så uppmärksam. Men jag hjälper iallafall hans pappa att rosta honom. Ulrik verkar ha riktiga daddy issues. Sam lyckas lugna ner hans far och vi får bege oss vidare och Sam nämnde något om att Ulrik står till skuld till oss på 20000 guld så han måste hänga med oss tills han har betalat tillbaka oss. Hans far går med på detta och verkar nu mest vara allmänt besviken på Ulrik.

Vi fortsätter söderut mot bergen för att hitta grottan. Men där ska tydligen finnas många klippor så den ska vara svår att hitta. Så jag köper en tränad örn som jag erbjuder en hel veckas ransoner om han hittar denna grottan till oss. Örnen hittar grottan och vi går rakt till den och finner att denna också är utgrävd men de kan ju som sagt fortfarande finnas gömda malmer under stenen i grottan. Vi beger oss tillbaka till Staklösa för att övernatta där och sen beger vi oss tillbaka. Men inte utan att göra ett litet mellan stopp på vägen. Några i Glömska ligan hade fått något uppdrag att döda några giftiga spindlar i ett träsk så vi drar dit och gör de lite snabbt. Enkelt!

Känns som vi varit väldigt produktiva med våran tid under dessa senaste dagar. Men dungenen kallar till mig. Jag måste hitta guds öga… Den gömmer sig någonstans där inne… Men de tar vi någon annan dag.

Expiditionsrapport av: Kenneth Väst, Cleric 4

"En Vanlig Dag i Hålan" Expeditionsrapport från Sista Solen 20/2 | AD&D 1e BTB

 Det var en helt normal måndagsmorgon när vi i glömska ligan bestämde oss för att bege oss ner i hålan. Det var jag, den högt vördade herr Kennet och glömska ligans paladin av Anubis; En guld. Han bestämde sig för att följa med oss då vi var på ett heligt uppdrag av Herr Kennet för att återta en sköld med ett öga på. Vi hade även hyrt med några krigare som vi känner från innan, Ouff, Douff och Turgan (eller nåt, minns inte riktigt). Dessutom var det lite nya ansikten i glömska ligan där en av de hette Rolf. Detta måste va en av de sjukaste männen jag har sett (och jag har sett en del sjukt i mina dagar). Den här grabben hade 5 oljor på sig och snackade hela tiden om att han skulle dränka sig och brottas med fienden. Jag har stor respekt för han, men det är inte min typ av övning direkt… Iallafall, Rolf ville gå och scouta före oss när vi var nere i hålan så vi bestämde oss för det. Innan vi gick in la de upp några strategier som vissa av de andra gillar att köra och hur vi ska gå och sånt trams som veklingar behöver göra och till sist gick vi ner.

Vi gick ner vid entrén som vi nyligen hittade för några dagar sedan. Genom den kan vi direkt bege oss till fjärde våningen där herr Kennet hade hört att det var den våningen skölden skulle befinna sig i. Vägen ner var utan problem och vi gick till den hemliga dörren med Rolf på spetsen (som scout). Han är en bit framför oss så när vi väl kommer till den hemliga dörren kan vi se att han har pepprat en gul orch (eller vätte, de ser ju likadana ut allihopa). Inte illa, en bra början på vår tycker jag. De andra veklingarna bestämde att vi ska vila och jag går med på det (för jag måste skydda dom), mina muskler har aldrig känt behovet av vila. Sedan bestämmer vi oss för att gå vidare, med Rolf i täten som scout. Som vanligt är han långt framför oss. Men plötsligt så ser vi att det tänds till! Grabben hade ju mer olja än Don ansjovis sliskiga berserker italienare hade på håret så klart som fan det måste va hans som har tänts! Vi springer med allt vad vi orkar dit men från ingenstans blir det svårt. Några av mina kompanjoner bakom mig börjar snacka om nåt magiskt mörker, men vem fan bryr sig, allt jag känner är stridens hetta och mitt blod som pumpar. Men vi fortsätter i det här mörkret men det slutar aldrig. Till slut råkade vi hitta på Rolf på marken, och plockade upp honom. Vi ser fortfarande ingenting men hans hud känns knastrig, nästan som en kyckling som har tillagats i ugnen och fått riktigt knaprigt skinn. Herr Kennet mindes att det borde finnas en dörr här i närheten, så vi beger oss dit och viola, inget mörker. Precis vad man kan förvänta sig av den vördade Herr Kennet. Men Rolf verkar ha dragit på sig stora skador, han är brännskadad över hela kroppen. Många av dessa sår ser permanenta ut men fyyy faaan va häftigt. Jag önskar att jag hade sår så stora som kunde visa upp min skicklighet som krigare, men tyvärr är jag alldeles för stark. Turgan tog honom på ryggen och vi fortsatte vidare.

Vi bestämde oss för att gå tillbaka till korridoren och där råkade vi träffade på två av de gula orchvättgrejerna igen. De måste ha sett deras kamrats lik, men vad spelar det för roll. De var sugna på att slåss och jag blev extatisk. Jag väntade in dom vid dörren med de andra men de vågade inte gå in utan sprang iväg, så jag och en guld gensköt de och dödade var sin, men de andra tre hann springa iväg och vi lät fegisarna springa iväg på deras eget behag. 

Efter att ha gått runt lite till i hålan så öppnade vi en dörr och ser man på, där står mellan 10-15 gula vättorcharna och väntar på oss i position. Men av någon anledning verkar de ha blivit förvånade? hahaha vilka idioter, jag Targamesh är alltid redo för strid. Jag springer in i striden med En guld och min krigarsjäl eldar upp Douff och en ny medlem från glömska ligan att följa oss. Jag dräper två styckna på en gång och En guld skadar en svårt. Mitt blod pumpar, det är det här jag lever för. Jag fortsätter att skära igenom de som smör och de får knappt in en träff mig men det kändes som en fluga som landade på mitt bröst. Mina kamrater lyckas hjälpa till och dräpa några också. När det var ungefär fem kvar av de gula vättorcherna kommer det in fyra till, där en av de ser lite mer tuff ut än de andra och kolla vad de har på sig, skölden med ögat! När de såg oss sprang de genast för att genskjuta oss och de var jävligt snabba det får man säga för vips så hade de kommit till ingången bakom oss. Jag vänder mig genast om och springer emot dom. Jag inspirerar Ouff och Douff att följa efter mig med sina spjut. Dock så bestämde sig en av de nya glömska ligan medlemmarna att söva ner de fyra vättarna. Min krigarsjäl grät. Hur vågar han ta stridens hetta ifrån mig. Dock så dödar vi dom ändå, väldigt skamset. Men detta är för den vördade herr Kennet, så min krigarsjäl för ta denna stöt. De andra dödade de andra 5 gula vättarna som var kvar på andra sidan och slaget var vunnet. Vi bestämde oss att fortsätta utforska hålan lite till innan dagen var slut och tills vidare skulle En guld bära skölden tills vi tar oss ut. Vi fortsatte och sökte igenom de gula vättarnas hem, men tyvärr hittade vi ingenting intressant.

Vi bestämde oss för att gå tillbaka till korridoren och kolla vidare i den. Vi gick tills vi hittade en dörr och korridorens slut. Men precis då kände en av våra alver att det fanns hemlig dörr där korridoren slutade. De snackade nånting om att de inte kunde få upp den och att det va nån konstig mekanism? hahaha, det finns ingenting som kan stoppa krigaren Targamesh. med min fenomenala styrka bröt jag enkelt upp den med en tryckspark. Vi öppnade dörren och när vi gjorde det såg vi en sarkofag. Den öppnade sig långsamt och ut kom det en rödfärgad humanoid som stod kvar. Man såg tre andra färger lysa i rummet, som antagligen tydde på samma sak. Samtidigt började sand droppa från ovan in i rummet. Vi blev lite skraja, men jag var uttråkad och kastade en sten på en av dom och vips så började de gå emot oss! De ville slåss! Inga problem säger jag. Jag tar fram min svärd och sköld och mina kamrater står också redo. Vi lyckas med enkelhet slå ner två av dom, men de materialiserades igen! kristallerna som gick sönder bildade ihop sig tillbaka till humanoiden som vi krossade. Vid det här laget började vi lite rädda. Det verkade som att humanoiderna som hade blivit krossade var mycket svagare och var lättare att krossa, men de materialiserad igen ändå. Under denna period tog En guld också mycket skada så Herr Kennet behövde hela honom och ta hand om hans sår och sen tog han honom på axeln och sprang iväg. Till slut så sprang vi och en av våra kamrater kastade en olja för att hindra deras framfart. Han lyckades stoppa en men de andra sprang efter oss. Eftersom jag och Herr Kennet var långsamma med våra tunga rustningar hann de ifatt oss och slog till oss. Men de nya ur glömska ligan bestämde sig för att tappert uppehålla de tills vi kunde springa därifrån. Tyvärr stupade en av de men den andra klarade sig. Till sist sprang vi ut ur hålan, träffade på några jättegrodor som vi enkelt sprang ifrån och stötte på en ghoul som vi annihilera och till slut tog vi oss ut. 

Två skadade och en död. Dessa nya medlemmar av glömska ligan har imponerat mig stort för deras hjältemod, och jag ser fram emot tills Rolf blir bättre så han kan berätta varför han vart så grovt bränd när vi träffade på honom i det magiska mörkret.

Sessionsrapport av: Targamesh 'Lillmage', Fighter 4

"Fjäder Orkerna" Expeditionsrapport från Sista Solen Feb 6 | AD&D 1e BTB

Dag 24 i denna nya mystiska värld och vi dra åter igen en runda till dungeonen. Planen är att utrota dessa orkerna och ta deras skatter. Vi har dock ett äss i rock armen… Vilket är Madonna, ork-kaptenens dotter. Garon vann henne i en förnedrande match armbrytning. Hon vill också att dom ska dö så hon har ritat en karta över deras ställe åt oss. 

Vi börjar dagen med en alldeles för lång plannering; men efter många om och men så beger vi oss ner i dungeonen. De är vacker dag att vara i en dungeon, vi stötte inte på mycket hinder påvägen ner… Vi drar oss till kammaren där orkerna möjligtvis ska ha slått läger så vi skickar fram får skickliga tjuv Rune den fule. De var tomt i kammaren så vi rör oss inåt i fiendernas teritorium.

Efter ett tag så kommer vi fram till ett rum som Madonna har meddelat ständigt patruleras utav orker så innan vi går in så aktiverar jag min tystands besvärjelse på en liten sten vi hitta på marken. Vi öppnar upp dörren och möts utav 11 orker och utan att tänka så kastar Garon den rövätne stenen mot dom. Vi ser hur de försöker skrika på hjälp med såklart så hörs de inte. Där efter så börjar de springa iväg. Mina ståtliga krigarte som var väl förberedda på detta börjar peppra dom med skott från deras pilbågar och vi lyckas få död på 6 styckna. De som överlevde gömmer sig i nästa rum där de förvarar sin föda som motsvarar ungefär 60 grottkor. Vi kastar olja mot dom och får död på 2 till. De 3 sista skräckslagna orkerna springer därav ifrån och märker att de kan höras igen och skricker där efter på hjälp. 

Vi väntar in att den brinnande oljan ska slockna och sen försöker vi gå in mot korna men vi märkte snabbt att korna är skräckslagna utav hela händelsen. Våran vackra charman Esker går in för att prata med korna och försöka lugna ner dom… Hon lyckas med detta och vi kan röra oss säkert genom detta rummet. När vi väl kommer fram till andra sidan utav de stora rummet möts vi av två dörrar på norra sidan. Vi öppnar upp första dörren på öster sida väl förberredda på att massa orker ska stå där. Men till vår förvånad så är rummet helt tomt… Vi öppnar där efter den västra dörren minst lika förberädda denna gången. Där är fortfarande tomt men där finns betydligt fler dörrar jämfört med det förra som inte hadde några alls… Så vi öppnar närmsta dörr förberäd med en tänd oljeflaska… Där inne så gömmer de sig 7 orker berädda på att vi ska anfalla… Vi kastar in oljan men missar dom totalt… Som tur e så finns där mycket brännbara möbler där inne som börjar ta fyr och fyller rummet med rök… Garon och Ulrik stänger dörren och håller tillsammans emot kraften utav 7 skräckslagna orker som försöker hugga ner dörren.

Men som vi förväntat så skulle där finnas fler orker och dom dyker upp ur ett annat rum på öster sida och med dom så kommer deras hövding med den stora magiska solfjädern som sägs ska kunna kontrollera vinden fastbunden på sin rygg… Han har även med sig 4 orker med bågar och 3 med svärd… Han varnar oss att detta är våran sista chans innan han kväver oss med sin fjäder… Vi har lärt oss sen innan att vi inte ska lita på orker… Dock så är Madonna chill… Änsålänge… Vi pepprar dom iallafall och får död på rätt många… Våran luskiga Mage som vi har med oss söver resten med sin sömn besvärjelse och vi hinner springa fram och dödar hövdingen och hans soldater i sömnen… De sju rökt täckta orkerna lyckas tillslut sparka upp dörren och vi tar kol på 3 direkt innan dom ens hann säga att dom skulle ge upp. På Madonnas vilja så tar vi dom som fångar och vi frågar ut dom vart dom har sinna skatter och om där finns några fällor… En utav orkerna säger att där har funnit fällor men dom har avaktiverats sän länge sen och att där finns en kruka med skatter i östra rummet som dom kom ifrån… Vi binder loss honom för att låta honom hämta skatten åt oss ifall han ljuger om fällorna. När vi bundit loss honom så går han till attack mot Garon direkt och Garon får ett perfekt slag i ansiktet. Ulrick fångar orken igen och han säger att han ger sig… Garon ger tillbaka ett lika fint slag i trynet på honom… Öga för öga, tand för tand som man säger… Orken leder oss till rummet dom steg ut från i striden innan. Han går fram till en stor kruka i rummet och säger att de är där inne som skatterna är.

Vi säger åt honom att visa att där inte är någon fälla genom att öppna locket på den. Han säger att han vägrar och att han hellre dör i strid. Så mycket för att ha avaktivera fällorna right… Ulrik hotar med att skotta honom med hanns båge o han gömmer sig bakom krukan. Inga problem för oss, vi har ju även en magisk fjäder att testa…

När vi öppnar fjäder så lyser där 6 styckna orbs men en släck och inget händer… Där fanns tydligen ingen vind att kontrolera där nere… När jag tänker tillbaka så nämnde dom att dom bara testat den utomhus så de var bara tomma hot utav hövdingen innan när han sa att han skulle kväva oss… Besvikna som vi är så springer vi fram och avrättar honom. Ljuger man för glömska ligan så kommer världen att glömma dig som man säger… Vi bryter oss in i hövdingens rumm och hittar en massa guld smycken och gardiner utav guld… LETS GO BABY!! Vi bestämmer oss för att ge tillbaka fjädern till de röda männen i och med att vi mest troligt alldrig kommer behöva använda denna. I utbyte mot att de hjälper oss att hitta “Guds öga” såklart! Vilket är ett magiskt föremål som jag har blivit ner skickad för att hitta här nere… Vi tänkte även ge de 3 överlevande orkerna som slavar till dom men påvägen dit så mötter vi sju andra orker från samma klan… De var de som hann smita när vi attakerade innan. Vi är rätt trötta på att slåss så vi ger upp våra slavar och vi får traska vidare… Vi beger oss till de röda beserker männen och ger fjädern och de är oss evigt tacksamma och står i skuld till oss nu… Vi säger att vi kommer återvända en annan dag och en utav beserkerna hänger med oss ut… Han heter Kraftig tydligen och han ser rätt kraftig ut också… Garon som har muskler som en grekisk gud utmanar honom till armbrytning och vinner självklart mot honom… Garon kallar honom för inte kraftig nog och vi alla skrattar medans vi beger oss ut ur grottan med fickorna fyllda med guld och silver!

Sessionsrapport av: Herr Kennet Väst Hästens Präst, Cleric 4

[Aktiva Karaktärer]

Herr Kennet - Cleric Curate 4 - 10619/13000 EXP

Arnold - Fighter Warrior 1 - 5024/8000 EXP

Kudigunda 'Den Onda' - Thief Trickster 3 - 5000/5000 EXP

Ulric - Fighter Warrior 3 - 4536/8000 EXP

Rune 'Den Fule' - Halfling Fighter 1/Thief 1 Veteran-Footpad - 1022/1500 1099/2000 EXP

Esker - Druid Aspirant 1 - 2000/2000 EXP

Diger - Magic-User Prestidigitator 1 - 1970/2500 EXP

Garen - Fighter Veteran 1 - 986/2000 EXP

 

"Anubis Tempel" Expeditionsrapport från Sista Solen, Jan 30 | AD&D 1e BTB

 Dom hjältemodiga äventyrarna börjar bege sig in i ruinerna, här ska finnas nya skatter!

Direkt har kartritaren problem att förstå vice kartritarnas genialiska karta som denne skrev förra sessionen då förste kartritaren var borta.

Efter att ha kommit tillbaka till Anubis gravkammare spanar Targamesh ett par råttor som han enkelt avlägsnar. Men det skulle han inte gjort ty genom att spilla blod på Anubis mark har han skändat denna heliga plats och blir därför bestraffad! Anubis tjänare, den spöklika vålnaden upplöser hans magiska svärd i sina beståndsdelar.

Vidare genom ruinerna erkänner Förste kartiritaren vicekartirtarens genialitet och börjar använda hans karta istället. Gruppen fortsätter färdas genom ruinerna tills det att förste och vice kartritare erkänner att dom båda är idioter och inte kan rita en karta. Kort efter detta erkänner dom båda att det är Dm:n som är en idiot, han har gett dom fel mått.

Gruppen fortsätter genom anubis tempel för dom är säkra på att det finns något gömt i templet som dom inte upptäckt ännu. Det visar sig att vara rätt och Kunigunda upptäcker en hemlig dörr. Inuti den nya öppningen hittar vi…grottkor!? Alltid dessa gottkor…

Bakom korna hittar gruppen en till öppning till ett annat rum som innehåller en skattkista fylld med silver och elektro mynt

Efter detta fynd var alla mycket upprymda och redo att hitta fler skatter därför fortsatte gruppen genom den hemliga gången till de kom fram till ett rum med en magisk portal. Vilka platser koppla denna portal sammans med? En annat plan?, Helvete? 1Guld binder ett rep runt magen och går igenom den men repet kapas av, han kommer därför inte kunna dras tillbaka om något händer. Targamesh följer 1Guld genom portalen men när han gått igenom försvinner portalen. Efter en stund startar portalen upp igen, Ove den gode slösar ingen tid, han kan inte lämna en broder av samma tro som 1Guld i sticket så han hoppar in. Efter detta hoppar fler från gruppen in i portalen. Targamesh 1Guld och Ove hamnar på samma plats medans de flesta andra kommer ut genom andra portaler. Lyckligtvis är alla portalerna i samma ruin så efter en viss tids letande samlas gruppen igen. 

Den nya området innehåller många hemligheter och efter mycket grubblande framför en staty av Anubis med korsade armar använder Targamesh sina avancerade kunskaper om marvel filmen blackpanther för att öppna upp statyn som visar sig vara en hemlig gång vilken leder till våning 2. Mycket trevlig men mer var att vänta. I nästa rum hittar gruppen tre statyer av de egyptiska gudarna. Alla blickar mot en tom väg, hmm vad kan det vara? En till lönndörr! Det hemliga rummet innehåller en kruka guldmynt. Men säg den lycka som vara för på vägen ut blir gruppen attackerade av deras värsta fiende, en flammande mask!(en mask som krälar på golvet inte en mask man bär på ansiktet). Den tar nästan kål på deras starkaste krigare som missar och missar och missar tills någon äntligen får in en träff och utrotar besten. 

Alla var nu mycket trötta och gruppen bestämde sig för att återvända till ljuset ovan jord och vila. Ödet lurade dock på andra planer för när våra hjältar har hunnit fram till Anubis tempel blir dom attackerade av en grupp jättefladdermus! Men våra hjältar är smarta och står fast utan att attackera och låter fladdermössen attackera. För när fladdermössen låter blod spilla på Anubis heliga mark hände samma sak med dom som med Targamesh i början av äventyret, Anubis vålnad stiger fram, pekar på dem och trollar bort deras vapen vilket i monstrerna fall är huggtänderna. När fladdermössen inser att dom inte är beväpnade längre flyr dom och gruppen kan därefter bekvämt vandra hem utan några dröjsmål och med en säck full av guld

Expeditionsrapport av Kunigunda 'Den Onda', Thief 3

[Aktiva Karaktärer]

Herr Kennet Väst - Cleric Curate 4 - 9314/13000 EXP
Targamesh 'Lill Mage' - Fighter Swordsman 3  - 7903/8000
Kunigunda 'Den Onda' - Thief Trickster 3 - 4972/5000
Ove 'Den Gode' - Cleric Acolyte 1 - 1500/1500
Esker - Druid Aspirant 1 - 1319/2000
D'Ork - Orc Fighter/Cleric Veteran-Acolyte - 237/2000 237/1500
1 Guld - Paladin Gallant 1 - 137/2750
Leif - Ranger Runner 1 - 28/2250