Den här Diger ska ha hittat en dörr i hans lya, efter att mitt party argumenterade och grät över vad de skulle göra tröttnade jag och puttade in Ove därefter gick vi alla in. Det var en lång korridor jag minns inte hur långt vi gick, det kändes som år. Till sist ser vi äntligen slutet. det är ett rum med flertals speglar i, det verkar som speglarna är portaler och vi gick igenom en för att komma hit. Alla verkar förändrade efter resan hälften utav oss försvann innan vi anlände till detta finurliga rum, vad är det här för något? Är vi kvar i samma värld?
Vi bestämmer oss för att gå österut där vi stoppas av en dörr, Targamesh försöker sparka upp den men misslyckas helt. Varför har man alla dom musklerna om man inte kan använda dom? Enkelt sparkar jag upp dörren och vi möts utav gryntande, därefter möts vi utav orker. Det var en främmande plats, dessutom var orkerna vi har stött på innan har inte varit några att underskatta. Mina kompanjoner tog ut en del av dom, det var en massaker orkerna hade inte en chans emot oss. De som var kvar bestämde jag mig för att ta till fånga med min magi, därefter fick vi lära oss att dessa varken pratar vårat språk eller vätte. De släppte sina vapen och satte sig ner, gav de upp? Eftersom de inte har någon värde för oss och vi vill inte vända ryggen till fientliga monster bestämde vi oss för att bränna dem. Det gillade sune. En snabb glans över rummet visade att det var tomt, det verkar inte heller finnas någon utväg i närheten. Vi bestämde oss för att utforska vidare det är något som inte stämmer här.
Vi kom fram till en öppning, krigaren Ulric lyssnade noggrant och kunde höra ljud djupare in i korridoren. Han hörde något otäckt fnissande längre in, Cleriken Kennet gjorde sig äntligen användbar och använde en av sina mirakel för att förvandla en sten till ljus. Vi kastade in ljuset djupare in i korridoren och där stod det sex fladdermös män lika stora som en alv, de verkade röra om någon slags gryta. Fyllda med adrenalin sedan innan bestämde vi oss för att attackera, det var antingen vi eller dem. Ulric och Targamesh och handelskvinnan Sam stod redo med pilbågar, de avlossade sina pilar och fick död på 3 utav dom. Med hjälp utav Sune sköt jag ner en av dessa flygande bestar med min magi. Kennet tar död på ännu en av fladder mössen och resten flyr.
Vi gick djupare in i korridoren och inspekterade grytan. Det verkade vara mat, var fladdermössen intelligenta varelser? Trötta efter kamperna gick vi vidare tills vi hamnade i en återvändsgränd där vi bestämde oss för att vila. Tjuven Kuni Gunda fick för sig att det finns en hemlig dörr i återvändsgränden men lyckas inte att hitta den.
Efter vilopausen går vi vidare därifrån tills vi ser en stor öppning med ett skrattade ansikte ovan på. Kennet gick först och inte långt senare hörde vi ett skrik, han hade trampat rätt in i en fälla och blivit förgiftad. Tack vare hans mirakel kunde han fördröja giftet och det gav oss tid för att hitta ut.
Sam observerade att fladdermössen lagade mat men det fanns ingen rök, det måste finnas en öppning i närheten som röken tog sig ut ur. Jag slickade mina fingrar och kände efter drag, det kom från österut. Påvägen dit talade Sune med mig, dessa dagar pratade han inte mycked med någon annan. I ett rum hittar vi en spricka på taket där vi misstänkte röken har tagit sig ut genom. Det var en tunnt tak Targamesh skulle lätt kunna bryta sig igenom, vi hade fel. Lyckligtvist var Ulric stark nog att slå hål genom sprickan och vi såg äntligen dagsljus.
Efter vi tog oss ut genom grottan såg vi en ny norrut, vi skyndade oss dit för att hitta ett botemedel åt Kennet. När vi anlände såg vi att det var en liten by, de hade inte mycket. Kennet som fortfarande var pigg och glad tack vare sina mirakel lyckades få tag på en gammal cleric som arbetade som läkare.
Efter vi ställde frågor till byborna och pratade med baronen kom vi fram till att dessa dyrkar andra gudar än oss, är vi kvar i samma värld? Vi får även reda på att det var en man klädd i rött troligtvist en magiker som kan ligga bakom det här.
Svaret till våra frågor finns säkerligen i dungeonen, därför bestämde vi oss för att åka tillbaks efter vi vilade en dag. Vi bestämde oss för att fortsätta där vi lämnade och fortsatte djupare in.
Vi kom fram till ett rum och när vi öppnade det satt tre skadade orker i ett rum och åt en av fladdermus männen. Jag provade prata vätte med dem och de svarade, jag fick reda på att ledaren av de tre heter Antonio och detta är vad som är kvar av deras stamm som blev utplånad av en rivaliserande stamm i grottan. Vi erbjuder Antonio hämnd i utbyte mot skatterna som finns i den andra stammens lya vilket han går med på.
- Don Anciovi, 14e Januari
--| Aktiva Karaktärer |--
Kennet, Cleric Curate 3 [7728/13000]
Targamesh, Fighter Swordsman 3 [6047/8000]
Don Anciovi, Magic-User Conjurer 3 [5781/10000]
Den Onda, Theif Trickster 3 [3891/5000]
Sam, Venturer Arbritager 3 [3497/5000]
Ulric, Fighter Warrior 2 [3285/4000]
No comments:
Post a Comment